Latest News From Christos Masters
Sauk: “What Goes Around Comes Around”
KRÖNIKA — STEFAN SAUK
Ett av de skönaste vredesutbrotten på en golfbana jag har hört talas om ägde rum på ett av Sveriges vackraste golfhål. Nu handlar detta om andrahandsuppgifter men jag har fått dem bekräftade från en säker källa så jag berättar historien. Eller som en berömd författare utryckte saken: ”när det gäller en god historia ska man ge fullständigt fan i sanningen, men man ska ha stor respekt för det sannolika…”
Alltnog, historien ger uttrycket ”what goes around, comes around” en helt ny innebörd. Den glade golfaren, eller rättare sagt, den ilskne golfaren, som det handlar om i det här fallet hade hackat sig fram med skiftande framgång till det spektakulära hålet på Piteå GK som vetter ut mot Piteälven. Det är ett par fem hål, ”dogleg left” och ni- våskillnaden är säkert en 40-50 meter från tee och ner till fairway. (tee = utslagsplat- sen för den som inte golfar)
Mannen ifråga koncentrerar sig länge med drivern i handen, går igenom checklistan i huvudet, och slutligen klappar han till bollen… men som vanligt så ville han lite för mycket och klubban slår i marken strax innan den träffar bollen med resultatet att bollen knappt passerar damtee (damernas utslagsplats). Då skjuter alla propparna i huvudet på spelaren, som är en lätt överviktig medelålders man. Han har som alla andra fått lära sig att man inte ska visa vrede på golfbanan men det har han inte brytt sig om tidigare så varför skulle han bry sig om det nu. Han vänder om och får syn på golfvagnen och inser plötsligt det uppenbara… självklart är det golfvagnens fel att slaget blev så dåligt. Denna löjliga tingest som han släpat runt banan bara för att gång på gång bli förödmjukad.
Mannen tar sats. Nu ska den jäveln få. Röd som en tomat i ansiktet klipper han till med drivern. Men i stundens hetta halkar han just som han ska drämma till bagen vilket gör att slaget inte träffar själva bagen, klubbskaftet virar sig istället runt ett av stagen till hjulen. Det olyckliga i sammanhanget var att klubbhuvudet släpper i exakt rätt vinkel och flyger tillbaka med en våldsam kraft och träffar mannen rakt på näbben. Den förvånade golfaren stapplar baklänges och faller ihop blödande med krossat näsben. What goes around, comes around… i det här fallet i ordets rätta bemärkelse.
När jag frågade mina vänner i norr om mannen fortfarande spelade golf så fick jag svaret: ”jodå, men han har alltid haft ADHD”. Jaså, tänkte jag, ADHD. Inte ADSL då.
Ibland undrar jag faktiskt vad vi håller på med här hemma i Sverige. Vi är förmodligen världsledande på att hitta på olika diagnoser att ställa på oss själva. Allt som sticker ut och inte är normalt är ett sjukdomstillstånd. Vad nu normalt är för någonting. I min värld är det bara ett tillstånd där vi alla tror oss vara friska bara för att vi delar samma sjukdom… om man skulle sätta en bokstavskombination på detta tillstånd skulle det förmodligen bli LUS. ”Lagom utan störningar”.
Själv gjorde jag just ett test för skojs skull på Internet för att kolla om jag hade ”vuxen-ADHD”. På samma sida var det fullt av självtester: ”är din trötthet en dold depression”, ”har du panikångest”, ”är du i riskzonen för att bli utbränd”, ”lider du av skidskräck”, ”har du glassångest…” listan kan göras hur lång som helst.
Självklart befann jag mig i farozonen och fick givetvis lite tips om vart jag kunde vända mig. Landstingets Psykiatriavdelning… jo, jo… över min döda kropp. Om det finns någon verksamhet jag definitivt saknar förtroende för så är det just Lands- tingets Psykiatriavdelning.
I det perspektivet drar jag hellre klubban i backen och har lite ADHD. Och angående ”Vinterkräksjukan” så har mina norska vänner inte ens hört talas om den.
Av Stefan Sauk
Skådespelare
